Fullmäktige
Protokoll 10.02.2025/Paragraf 12

Kommunstyrelsen 20.01.2025 § 8 

Beredare: ekonomidirektör Tuula Ahvonen, tuula.ahvonen(at)sipoo.fi

Kommuncertifikat är kommunens emitterade överlåtbara skuldebrev. Kommuncertifikat är ett snabbt och enkelt sätt att få kortvarig finansiering (under 12 månader). Det är ett flexibelt verktyg för att sköta likviditet och förvaltning av kassamedel samt ett effektivt sätt att konkurrensutsätta finansiering. För att kommunen ska kunna emittera kommuncertifikat, ska den ha ett avtal om kommuncertifikatprogrammet med ifrågavarande emittent. Det är fråga om ett överlåtbart investeringsinstrument, det vill säga att investeraren kan sälja det tillbaka till emittenten. Med andra ord är produkten på köparens och säljarens marknad. Kommunens finansieringsbehov finansieras med kommuncertifikat, och det är ett investeringsobjekt med låg risk för investeraren. Kuntarahoitus Oyj och bankerna sköter kommuncertifikatens emitteringar.

Kommuncertifikatens emitteringar överenskoms med avtal som ingås med penninginstitut. Penninginstitutet garanterar sekundärmarknaden för de kommuncertifikat som kommunen emitterar genom att förbinda sig till att köpa dem till det meddelade priset (med ränta). Kommunen kan bestämma när och hur mycket kommuncertifikaten emitteras samt hur lång löptiden (lånetiden) är för de certifikat som emitteras.

Kommunens likviditet kan säkerställas med kommuncertifikat. Kommuncertifikat möjliggör konkurrensutsättning av långfristiga lån vid behov i större helheter. För att även kortfristiga kommuncertifikatfinansieringar ska kunna konkurrensutsättas bör man ha kommuncertifikatprogram med flera aktörer.

Kommunstyrelsen i Sibbo beslutade (KST 15.1.2019 § 20) om kommuncertifikatprogram således att det är möjligt att inrätta kommuncertifikatprogram med Andelsbanken, Aktia, Nordea, Danske Bank och Kuntarahoitus Oyj således att vardera program är högst 10 miljoner euro per ovan nämnda aktör. De sammanlagda programstorlekarna var i beslutet 50 miljoner euro.

På grund av coronapandemin sjönk investerarnas efterfrågan på kommuncertifikat tydligt våren 2020. I och med återfinansieringen av kommuncertifikat som skulle förfalla samtidigt fattades ett beslut (KST 30.3.2020 § 81) om att höja Kuntarahoitus Oyj:s kommuncertifikatlimit till 30 miljoner euro för att säkerställa kortfristig finansiering. Kortfristig finansiering som lyftes under våren 2020 konverterades senare till långfristig kredit.

Situationen på kommuncertifikatmarknaden ändrades år 2023 således att Danske Bank avstod helt från emittering av kommuncertifikat. Nordea, Aktia, Andelsbanken och Kuntarahoitus Oyj är ännu på marknaden. För Sibbo kommuns del finns det orsak att granska kommuncertifikatprogrammens storlek på nytt, så att kortfristig finansiering kan konkurrensutsättas effektivt och likviditet kan säkerställas.

Inrättandet av kommuncertifikatprogram medför inga kostnader till kommunen.

Enligt 9 kapitel 71 § i Sibbo kommuns förvaltningsstadga ska kommunens finansförvaltning upprätthålla likviditeten, sköta betalningsrörelsen och lånefinansieringen och placera likvida medel. Fullmäktige fattar beslut om grunderna för skötseln av de totala tillgångarna och placeringsverksamheten. Fullmäktige fattar också beslut om principerna för upplåning och utlåning. Kommunstyrelsen fattar beslut om upplåning och utlåning i enlighet med de principer som fullmäktige godkänt. Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en myndighet som är underställd kommunstyrelsen. Ekonomidirektören ansvarar för skötseln av finansförvaltningen i praktiken enligt förvaltningsstadgan. Enligt verksamhetsstadgan för koncerntjänster i Sibbo kommun (KST 12.6.2023 § 201) omfattar Ekonomitjänsters uppgifter ekonomiplanering på kort och lång sikt samt finansiell verksamhet och garantiverksamhet. Enligt 3 kapitel 3.4 punkt i ekonomianvisningen (KST 26.2.2024 § 55) förutses likviditeten genom likviditetsplanering och kontinuerlig uppföljning av betalningsrörelser. Beslutanderätten gällande inrättandet av kommuncertifikatprogram har inte delegerats i förvaltningsstadgan, därmed beslutar kommunfullmäktige om inrättandet av nya program och höjningen av limiten. 
 

Föredragande Ekonomidirektör Ahvonen Tuula

Förslag Kommunstyrelsen godkänner för sin del och föreslår fullmäktige att godkännna inrättandet av kommuncertifikatprogram enligt följande:
1. Inrättande av Osuuspankkis (OP Markets) kommuncertifikatsprogram med en limit på 10 milj. euro,
2. Inrättande av Nordea Banks kommuncertifikatsprogram med en limit på 10 milj. euro,
3. Inrättande av Aktia Banks kommuncertifikatsprogram med en limit på 10 milj. euro,
4. Inrättande av Kuntarahoitus Oyj:s kommuncertifikatsprogram med en limit på 30 milj. euro
och beslutar fullmäktiga kommundirektören och ekonomidirektören att göra nödvändiga avtal med finansinstitut i anslutning till inrättandet av programmen.

Behandling  

Beslut Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. 

Bilagor
 

Fullmäktige 10.02.2025 § 12  

50/02.05.04/2025
  

Kommunstyrelsens förslag

 Fullmäktige godkänner inrättandet av kommuncertifikatprogram enligt följande:
1. Inrättande av Osuuspankkis (OP Markets) kommuncertifikatsprogram med en limit på 10 milj. euro,
2. Inrättande av Nordea Banks kommuncertifikatsprogram med en limit på 10 milj. euro,
3. Inrättande av Aktia Banks kommuncertifikatsprogram med en limit på 10 milj. euro,
4. Inrättande av Kuntarahoitus Oyj:s kommuncertifikatsprogram med en limit på 30 milj. euro
och beslutar fullmäktiga kommundirektören och ekonomidirektören att göra nödvändiga avtal med finansinstitut i anslutning till inrättandet av programmen.

Behandling  

Beslut Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. 

Bilagor