RSS-länk
Mötesärende:https://sipoose.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Möten:
https://sipoose.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30
Fullmäktige
Protokoll 10.02.2025/Paragraf 14
Föregående ärende | Följande ärende | ![]() ![]() |
Nedläggning av Salpar skola
Bildningsutskottet 22.01.2025 § 11
Beredare:
Utbildningsdirektör Tommi Eränpalo, tommi.eranpalo(at)sipoo.fi
Undervisningschef Riikka Strandström, riikka.strandstrom(at)sipoo.fi
Utbildningssektorn har lyft fram under servicenätplaneringen behovet av att koncentrera det svenskspråkiga skolnätet, således att livskraften av två (Boxby skola och Gumbostrands skola) av tre byskolor i södra Sibbo förstärks genom att lägga ned Salpar skola.
Förslaget har motiverats ingående. Planering, underhåll och utveckling av skolnätet och undervisningen styrs främst av lagen om grundläggande utbildning: 4 § om ordnande av undervisning på båda inhemska språk, 6 § om bestämmande av skolplats för eleverna, preciserat med närskoleprincipen, 10 § om undervisningsspråk och 15 § om läroplan.
Utbildningssektorn har utarbetat ett evalueringssätt för skolornas duglighet, som tydligt påvisar att då elevantalet minskar i Salpar skola blir det mycket krävande för kommunen att ordna undervisning och stöd för lärande enligt lagen, kommunens egna riktlinjer och kommunstrategin på grund av det sjunkande elevantalet, undervisningsgruppernas sammansättning och antalet lärare. Det är även svårt för välfärdsområdet att ordna elevvårdstjänster för en så här liten enhet.
Befolkningsstrukturen har ändrats radikalt i Salpar skolas elevupptagningsområde under de senaste tio åren. Av svenskspråkiga barn i grundskoleåldern (f. 2018–2024) bor 14 på området. Största delen av skolans elever är elever som har ansökt om en sekundär skolplats och över hälften av eleverna är från finskspråkiga familjer. Elevmaterialet stöder därmed inte ordnandet av svenskspråkig undervisning i framtiden. Kommunen kan inte heller erbjuda undervisning på två språk i skolan (med en finskspråkig klass), eftersom klasserna skulle bilda sammansatta klasser med elever på årskurs 1–6. I en sådan struktur är det mycket krävande att ordna undervisning som uppfyller läroplanen och undervisningen stöder inte heller elevernas individuella behov. Kommunen kan inte heller erbjuda skolskjuts till de elever som eventuellt skulle vilja gå i Salpar skola, eftersom en sådan möjlighet ska erbjudas till kommunens alla elever som går i grundskola på grund av likabehandling av kommuninvånarna. Detta skulle leda till att närskoleprincipen skulle kollapsa och att skjutskostnaderna skulle genomgå en explosionsartad tillväxt.
Skolans framtida elevantal hänger även samman med kommunens långsiktiga planer för markanvändning och planläggning. Sådana nybyggnader som skulle motivera bevarandet av skolan planeras inte på närområdet. Utsikten för befolkningsutvecklingen i befolkningsplanen till år 2024, inklusive prognoser om inflyttning till kommunen, påvisar att invånarantalet stiger i huvudsak i Söderkulla i södra Sibbo. För övrigt har invånarantalet prognostiserats att förbli oförändrat eller minska i södra Sibbo. Elevprognoser för både nativitet och inflyttning till kommunen har utnyttjats i evalueringen av utvecklingen av skolornas elevantal.
Inom 10 år är skolfastigheten för Salpar skola i behov av en sanering på cirka 1 miljon euro, och redan under de närmaste åren utförs reparationer i bland annat elledningarna och uppvärmningssystemet för cirka 500 000 euro. Skolans användningsgrad är cirka 50 procent. Detta betyder att belastningen av den överstora fastighetens interna hyror och underhållskostnader riktas mot ett litet elevantal.
Helheten av servicenätplaneringen bifaller även nedläggning av skolan. Bevarandet av livskraften i de två övriga byskolorna kräver även inom den närmaste framtiden saneringar och investeringar. Nedläggning av Salpar skola möjliggör försäljning eller rivning av fastigheten och försäljning av tomten.
Bedömningen av konsekvenser för barn görs i samband med olika beslut och åtgärder: hur barnets rättigheter tillgodoses och vilka negativa eller positiva konsekvenser som riktas mot barnen i och med besluten. Utbildningssektorn har gjort en förhandsbedömning av konsekvenser för barn gällande nedläggningen av Salpar skola. Resultaten av enkäten om välbefinnande, som ordnas årligen i Sibboskolorna, har utnyttjats i denna förhandsbedömning. Elever i årskurs 3–9 svarar på enkäten.
Nedläggning av skolan och ändring av elevupptagningsområdena kan påverka ordnandet av undervisning, elevernas fysiska, psykiska och sociala välfärd, skolbyggnadens och gårdsplanens säkerhet, elevernas ömsesidiga interaktioner, interaktioner mellan eleverna och skolans vuxna, identifiering av behovet av individuellt stöd och ordnandet av stöd, elevernas möjlighet till att bli hörda och påverka skolans verksamhet, elevernas möjlighet att få de elevvårdstjänster som de behöver, skolbespisningen, ordnandet av skolans klubbverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet, skolresor och deras längd och säkerhet samt samarbetet mellan hemmet och skolan och föräldrarnas möjlighet att stödja sina barns skolgång.
Enligt enkätresultaten 2024 är situationen gällande de ovannämnda variablerna på en bra nivå i Sibboskolorna och det fanns inga betydande skillnader mellan skolorna. Elever som hade bytt skola hade upplevt att de hade fått ett gott mottagande i den nya skolan. Utgående från förhandsbedömningen av konsekvenser för barn kan vi konstatera att nedläggning av en skola och överföring av eleverna till en ny skola skulle inte påverka barnens lärande, sociala förhållanden eller välfärd på ett negativt sätt.
Förslaget om nedläggningen av skolan har även lyfts fram i diskussionsmötena, och en öppen enkät har gjorts till kommuninvånarna om ärendet. Kommuninvånarenkäten fick sammanlagt 277 svar.
31,1 procent av svararna understödde nedläggning av Salpar skola, 49,8 procent av svararna motsatte sig nedläggningen och 19,1 procent av svararna tog inte ställning till nedläggningen. Majoriteten av svararna (48,5 %) understödde ändring av elevupptagningsområdena från och med hösten 2026. 8,4 procent av svararna understödde ändring av elevupptagningsområdena från och med hösten 2027 och 43,1 procent understödde ändring av elevupptagningsområdena från och med hösten 2028. 47,8 procent av svararna understödde nedläggning av Salpar skola från och med hösten 2026, 8,8 procent understödde nedläggning av skolan från och med hösten 2027 och 43,3 procent understödde nedläggning av skolan från och med hösten 2028.
Nedläggning av Salpar skola förutsätter inte bildande av nya undervisningsgrupper i Söderkulla skola eller Boxby skola. Storlekarna på undervisningsgrupperna i dessa skolor är sådana att de knappt växer till över 20 elever då de kompletteras med eleverna från Salpar skola. Undervisningsgruppernas storlekar skulle inte avvika från storlekarna på undervisningsgrupper i de övriga skolorna.
Om undervisning fortsatt ordnas i Salpar skola skulle det innebära en ojämn fördelning av resurser till ett litet elevantal även i fortsättningen. Detta är inte likabehandling av kommuninvånarna.
Svenska utbildningssektionen har gett ett utlåtande om ärendet vid sitt möte 14.1.2025 (bilaga 3).
Föredragande Utbildningsdirektör Eränpalo Tommi
Förslag Bildningsutskottet beslutar föreslå till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige att Salpar skola läggs ned i slutet av läsåret 2025–2026 våren 2026. I början av läsåret 2026–2027 börjar skolans elever i deras nya anvisade närskolor, dvs. i Söderkulla skola eller Boxby skola. Eleverna har möjlighet att ansöka om en sekundär skolplats i en annan skola i kommunen.
Paragrafen justeras omedelbart.
Behandling Caroline Högel-Starck gjorde följande förslag:
Bildningsutskottet beslutar att undervisningen i Salpar skola fortsätter till dess att Söderkulla skolas nya skolbyggnad (invid Tasträskvägen) står färdig. Byggnaden planeras bli färdigt hösten 2028. Salpar skolas verksamhet utvärderas läsåret före Söderkulla skolas nya byggnad invigs.
Ordförande Mari Berg och Jari Malm understödde Caroline Högel-Starcks förslag.
Utifrån den förda diskussionen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande:
Bildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen och vidare fullmäktige att Salpar skola läggs ned i slutet av läsåret 2027–2028 våren 2028. Under läsåren 2026–2028 är eleverna i Salpar skola berättigade till att ansöka om skolplats till närskolorna enligt de föreslagna nya elevupptagningsområdena. Dessa skolor blir då dessa elevers närskolor. Under läsåren 2026–2028 säkerställer utbildningsanordnaren även att resurserna är tillräckliga för ordnande av undervisning enligt läroplanen med en överdimensionerad tidsram i relation till elevantalet i Salpar skola.
Elevantagningen till Salpar skola avslutas i början av läsår 2026–2027 för barn som är födda år 2019 och barn som då börjar i första klass.
I början av läsåret 2028–2029 börjar Salpar skolas elever i deras nya anvisade närskolor, dvs. i Söderkulla skola eller Boxby skola. Eleverna har möjlighet att ansöka om en sekundär skolplats i en annan skola i kommunen.
Förutsättningen för förslaget är att nybyggnaden för Söderkulla skola färdigställs år 2028.
Juha Salo och Tuomas Alaterä understödde föredragandens ändrade förslag.
Utskottet höll förhandlingspaus kl. 20.12-20.32.
Ordföranden konstaterade att det förutom föredragandens ändrade förslag gjorts ett understött motförslag, varvid omröstning var påkallad.
Ordföranden föreslog att de som understöder föredragandens ändrade förslag röstar ”ja” och de som understöder Caroline Högel-Starcks motförslag röstar ”nej”. Förslaget godkändes enhälligt.
Omröstning:
Föredragandens ändrade förslag – 5 röster: Tuomas Alaterä, Satu Pärssinen, Juha Salo, Mari Nikkanen, Tiina-Maria Levamo
Caroline Högel-Starcks motförslag – 4 röster: Mari Berg, Jari Malm, Caroline Högel-Starck, Christoffer Hällfors
Bildningsutskottet godkände föredragandens ändrade förslag med rösterna 5-4.
Beslut Bildningsutskottet beslutade föreslå kommunstyrelsen och vidare fullmäktige att Salpar skola läggs ned i slutet av läsåret 2027–2028 våren 2028. Under läsåren 2026–2028 är eleverna i Salpar skola berättigade till att ansöka om skolplats till närskolorna enligt de föreslagna nya elevupptagningsområdena. Dessa skolor blir då dessa elevers närskolor. Under läsåren 2026–2028 säkerställer utbildningsanordnaren även att resurserna är tillräckliga för ordnande av undervisning enligt läroplanen med en överdimensionerad tidsram i relation till elevantalet i Salpar skola.
Elevantagningen till Salpar skola avslutas i början av läsår 2026–2027 för barn som är födda år 2019 och barn som då börjar i första klass.
I början av läsåret 2028–2029 börjar Salpar skolas elever i deras nya anvisade närskolor, dvs. i Söderkulla skola eller Boxby skola. Eleverna har möjlighet att ansöka om en sekundär skolplats i en annan skola i kommunen.
Förutsättningen för förslaget är att nybyggnaden för Söderkulla skola färdigställs år 2028.
Paragrafen justerades omedelbart.
Caroline Högel-Starck, Jari Malm och Mari Berg anmälde avvikande mening med anledning av beslutet.
Bilagor
Kommunstyrelsen 03.02.2025 § 22
Beredare: Utbildningsdirektör Tommi Eränpalo, tommi.eranpalo(at)sipoo.fi
Undervisningschef Riikka Strandström, riikka.strandstrom(at)sipoo.fi
Utbildningssektorn har lyft fram under servicenätplaneringen behovet av att koncentrera det svenskspråkiga skolnätet, således att livskraften av två (Boxby skola och Gumbostrands skola) av tre byskolor i södra Sibbo förstärks genom att lägga ned Salpar skola.
Förslaget har motiverats ingående. Planering, underhåll och utveckling av skolnätet och undervisningen styrs främst av lagen om grundläggande utbildning: 4 § om ordnande av undervisning på båda inhemska språk, 6 § om bestämmande av skolplats för eleverna, preciserat med närskoleprincipen, 10 § om undervisningsspråk och 15 § om läroplan. Dessutom förpliktar 6 § i diskrimeringslagen utbildningsanordnaren att främja likabehandling i läroanstaltens verksamhetsmiljö och resurser.
Utbildningssektorn har utarbetat ett evalueringssätt för skolornas duglighet, som tydligt påvisar att då elevantalet minskar i Salpar skola blir det mycket krävande för kommunen att ordna undervisning och stöd för lärande enligt lagen, läroplanen, kommunens egna riktlinjer och kommunstrategin på grund av det sjunkande elevantalet, undervisningsgruppernas sammansättning och antalet lärare. Det är även svårt för välfärdsområdet att ordna elevvårdstjänster för en så här liten enhet.
Befolkningsstrukturen har ändrats radikalt i Salpar skolas elevupptagningsområde under de senaste tio åren. Av svenskspråkiga barn i grundskoleåldern (f. 2018–2024) bor 14 på området. Största delen av skolans elever är elever som har ansökt om en sekundär skolplats och över hälften av eleverna är från finskspråkiga familjer. Elevmaterialet stöder därmed inte ordnandet av svenskspråkig undervisning i framtiden. Kommunen kan inte heller erbjuda undervisning på två språk i skolan (med en finskspråkig klass), eftersom klasserna skulle bilda sammansatta klasser med elever på årskurs 1–6. I en sådan struktur är det mycket krävande att ordna undervisning som uppfyller läroplanen och undervisningen stöder inte heller elevernas individuella behov. Kommunen kan inte heller erbjuda skolskjuts till de elever som eventuellt skulle vilja gå i Salpar skola, eftersom en sådan möjlighet ska erbjudas till kommunens alla elever som går i grundskola på grund av likabehandling av kommuninvånarna. Detta skulle leda till att närskoleprincipen skulle kollapsa och att skjutskostnaderna skulle genomgå en explosionsartad tillväxt.
Skolans framtida elevantal hänger även samman med kommunens långsiktiga planer för markanvändning och planläggning. Sådana nybyggnader som skulle motivera bevarandet av skolan planeras inte på närområdet. Utsikten för befolkningsutvecklingen i befolkningsplanen till år 2024, inklusive prognoser om inflyttning till kommunen, påvisar att invånarantalet stiger i huvudsak i Söderkulla i södra Sibbo. För övrigt har invånarantalet prognostiserats att förbli oförändrat eller minska i södra Sibbo. Elevprognoser för både nativitet och inflyttning till kommunen har utnyttjats i evalueringen av utvecklingen av skolornas elevantal.
Inom 10 år är skolfastigheten för Salpar skola i behov av en sanering på cirka 1 miljon euro, och redan under de närmaste åren utförs reparationer i bland annat elledningarna och uppvärmningssystemet för cirka 500 000 euro. Skolans användningsgrad är cirka 50 procent. Detta betyder att belastningen av den överstora fastighetens interna hyror och underhållskostnader riktas mot ett litet elevantal.
Helheten av servicenätplaneringen bifaller även nedläggning av skolan. Bevarandet av livskraften i de två övriga byskolorna kräver även inom den närmaste framtiden saneringar och investeringar. Nedläggning av Salpar skola möjliggör försäljning eller rivning av fastigheten och försäljning av tomten.
Bedömningen av konsekvenser för barn görs i samband med olika beslut och åtgärder: hur barnets rättigheter tillgodoses och vilka negativa eller positiva konsekvenser som riktas mot barnen i och med besluten. Utbildningssektorn har gjort en förhandsbedömning av konsekvenser för barn gällande nedläggningen av Salpar skola. Resultaten av enkäten om välbefinnande, som ordnas årligen i Sibboskolorna, har utnyttjats i denna förhandsbedömning. Elever i årskurs 3–9 svarar på enkäten.
Förhandsbedömningen av konsekvenser för barn har utförts således att enkäterna har gjorts för alla elever och vårdnadshavare i kommunen. Bedömningen av konsekvenser för barn fortsätter i Salpar skola tillsammans med skolans personal och elever, då beslutet om nedläggningen av skolan har fattats. Således säkerställs att personalen och eleverna kan ta emot och anpassa sig till ändringen på bästa möjliga sätt.
Nedläggning av skolan och ändring av elevupptagningsområdena kan påverka ordnandet av undervisning, elevernas fysiska, psykiska och sociala välfärd, skolbyggnadens och gårdsplanens säkerhet, elevernas ömsesidiga interaktioner, interaktioner mellan eleverna och skolans vuxna, identifiering av behovet av individuellt stöd och ordnandet av stöd, elevernas möjlighet till att bli hörda och påverka skolans verksamhet, elevernas möjlighet att få de elevvårdstjänster som de behöver, skolbespisningen, ordnandet av skolans klubbverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet, skolresor och deras längd och säkerhet samt samarbetet mellan hemmet och skolan och föräldrarnas möjlighet att stödja sina barns skolgång.
Enligt enkätresultaten 2024 är situationen gällande de ovannämnda variablerna på en bra nivå i Sibboskolorna och det fanns inga betydande skillnader mellan skolorna. Elever som hade bytt skola hade upplevt att de hade fått ett gott mottagande i den nya skolan. Utgående från förhandsbedömningen av konsekvenser för barn kan vi konstatera att nedläggning av en skola och överföring av eleverna till en ny skola skulle inte påverka barnens lärande, sociala förhållanden eller välfärd på ett negativt sätt.
Förslaget om nedläggningen av skolan har även lyfts fram i diskussionsmötena, och en öppen enkät har gjorts till kommuninvånarna om ärendet. Kommuninvånarenkäten fick sammanlagt 277 svar.
31,1 procent av svararna understödde nedläggning av Salpar skola, 49,8 procent av svararna motsatte sig nedläggningen och 19,1 procent av svararna tog inte ställning till nedläggningen. Majoriteten av svararna (48,5 %) understödde ändring av elevupptagningsområdena från och med hösten 2026. 8,4 procent av svararna understödde ändring av elevupptagningsområdena från och med hösten 2027 och 43,1 procent understödde ändring av elevupptagningsområdena från och med hösten 2028. 47,8 procent av svararna understödde nedläggning av Salpar skola från och med hösten 2026, 8,8 procent understödde nedläggning av skolan från och med hösten 2027 och 43,3 procent understödde nedläggning av skolan från och med hösten 2028.
Nedläggning av Salpar skola förutsätter inte bildande av nya undervisningsgrupper i Söderkulla skola eller Boxby skola. Storlekarna på undervisningsgrupperna i dessa skolor är sådana att de knappt växer till över 20 elever då de kompletteras med eleverna från Salpar skola. Undervisningsgruppernas storlekar skulle inte avvika från storlekarna på undervisningsgrupper i de övriga skolorna.
Angående nedläggningen av skolan kan kommunen komma emot i närskolebesluten för eleverna i Salpar skola således, att som elevens närskola kan anvisas redan tidigare en närskola enligt hemadressen, vilket innebär att eleven kan på vårdnadshavarens begäran inleda sin skolgång tidigare i antingen Söderkulla skola eller Boxby skola enligt närskoleprincipen och skolskjutskriterierna och få skolskjuts till ifrågavarande skola.
Om undervisning fortsatt ordnas i Salpar skola skulle det innebära en ojämn fördelning av resurser till ett litet elevantal även i fortsättningen. Detta är inte likabehandling av kommuninvånarna.
Förvaltningsstadgan för Sibbo kommun definierar i 27 § Utskottens allmänna uppgifter och befogenheter gällande nedläggning av en skola att:
Utskottet beslutar om inledande, ändring eller upphörande av verksamhet förutsatt att beslutet inte leder till betydande ändringar i servicenätet för verksamheten som lyder under utskottet eller i organisationens struktur som fastställts i förvaltningsstadgan. I ovannämnda fall behandlas ärendet av kommunstyrelsen på förslag av utskottet. Kommunstyrelsen beslutar vid behov om förslaget ska föras till fullmäktige.
Svenska utbildningssektionen har gett ett utlåtande om ärendet vid sitt möte 14.1.2025 (bilaga 3).
Föredragande Kommundirektör Grannas Mikael
Förslag Kommunstyrelsen föreslår till fullmäktige att Salpar skola läggs ned i slutet av läsåret 2027–2028 våren 2028.
Förutsättningen för förslaget är att nybyggnaden för Söderkulla skola färdigställs år 2028.
Paragrafen justeras omedelbart.
Behandling Föredraganden ändrade sitt förslag enligt följande:
“Kommunstyrelsen föreslår till fullmäktige att Salpar skola läggs ned i slutet av läsåret 2027–2028 våren 2028.
Förutsättningen för förslaget är att nybyggnaden för Söderkulla skola färdigställs år 2028.
En fortsatt barnkonsekvensanalys om nedläggningen av skolan görs i Salpar skola efter beslutet om nedläggning.”
Micaela Röman gjorde följande motförslag:
“Kommunstyrelsen beslutar föreslå för fullmäktige att undervisningen i Salpar skola fortsätter tills Söderkulla nya skola är färdig (uppskattat till år 2028).
Förutsättningarna för fortsatt verksamhet i den fastighet där Salpar skola nu verkar bedöms, baserat på en saklig barnkonsekvensanalys, separat senast under läsåret före ibruktagande av Söderkulla skola.”
Maria von Flittner understödde Micaela Römans förslag.
Kommunstyrelsen höll en förhandlingspaus kl. 17.45-18.05.
Ordföranden konstaterade att det förutom föredragandens ändrade förslag gjorts ett understött motförslag, varvid omröstning var påkallad.
Ordföranden föreslog att de som understöder föredragandens ändrade förslag röstar ”ja” och de som understöder Micaela Römans motförslag röstar ”nej”. Förslaget godkändes enhälligt.
Omröstning:
Föredragandens ändrade förslag – 5 röster: Tuomas Alaterä, Marketta Mattila, Antti Skogster, Ritva Tarvainen, Suvi Vuoksenranta
Micaela Römans motförslag – 6 röster: Esa Kantee, Clara Lindqvist, Maria von Flittner, Micaela Röman, Tom Sundbäck, Kaj Lindqvist
Kommunstyrelsen godkände Micaela Römans motförslag med rösterna 5-6.
Bilagor
Fullmäktige 10.02.2025 § 14
1323/12.00.00/2024
Kommunstyrelsens förslag
Fullmäktige beslutar att undervisningen i Salpar skola fortsätter tills Söderkulla nya skola är färdig (uppskattat till år 2028).
Förutsättningarna för fortsatt verksamhet i den fastighet där Salpar skola nu verkar bedöms, baserat på en saklig barnkonsekvensanalys, separat senast under läsåret före ibruktagande av Söderkulla skola.
Behandling Sannfinländarnas fullmäktigegrupp gjorde följande motförslag:
”Fullmäktige beslutar att undervisningen fortsätter i Salpar skola tills nybyggnaden för Söderkulla skola färdigställs (enligt uppskattning 2028). Dessutom ska minst följande alternativ utredas och föreslås till fullmäktige under våren 2026: 1. överföring av språkbadet i södra Sibbo till Salpar skolas lokaler, 2. ändring av Salpar skola till en finskspråkig byskola så att den skulle vara en alternativ närskola för barnen i södra Sibbo och 3. privatisering av skolan till ett tvåspråkigt lågstadium.
Förutsättningarna för verksamhetens fortsättning i fastigheten för Salpar skola utvärderas separat utgående från en relevant bedömning av konsekvenser för barn senast läsåret innan nybyggnaden för Söderkulla skola tas i bruk.”
Samlingspartiets fullmäktigegrupp gjorde följande motförslag:
“Fullmäktige beslutar att Salpar skola läggs ned i slutet av läsåret 2027–2028 våren 2028.
Verksamheten vid Salpar skola upphör när nybyggnaden av Söderkulla skola står färdig. Byggandet av Söderkulla skola påskyndas, och det säkerställs att skolan blir klar senast i början av 2028, så att undervisningen kan inledas i början av höstterminen 2028. Beslutet om nedläggningen av Salpar skola genomförs stegvis, med beaktande av barnens bästa och positiv särbehandling.”
Jenni Sademies gjorde följande motförslag:
“Salpar Skolas verksamhet i nuvarande form läggs ner när Söderkulla Skolas nya byggnad blir färdig (uppskattat till år 2028). Nedläggningen av Salpar skolas nuvarande verksamhet genomförs stegvis, med beaktande av Salpas skolas barns bästa.
Minst följande alternativ utreds och föreslås till fullmäktige under våren 2026: 1. överföring av språkbadet i södra Sibbo till Salpar skolas lokaler, 2. ändring av Salpar skola till en finskspråkig byskola så att den skulle vara en alternativ närskola för barnen i södra Sibbo och 3. uthyrning av skolfastigheten till en privat skolaktör.
Förutsättningarna för verksamhetens fortsättning i fastigheten för Salpar skola utvärderas separat utgående från en relevant bedömning av konsekvenser för barn senast läsåret innan nybyggnaden för Söderkulla skola tas i bruk.”
Jenni Sademies motförslag understöddes inte, varvid det förföll.
Fullmäktige höll en förhandlingspaus kl. 20.15-20.35.
Ordföranden konstaterade att det hade gjorts två understödda motförslag i ärendet och att omröstning därför var påkallad.
Ordföranden föreslog att motförslagen först ställs mot varandra så att de de som understöder Samlingspartiets förslag röstar "ja" och de som understöder Sannfinländarnas förslag röstar "nej", varefter det vinnande förslaget ställs mot grundförslaget. Förslaget godkändes enhälligt.
Omröstning 1:
Samlingspartiets motförslag - 33 röster
Sannfinländarnas motförslag – 9 röster
Ordföranden konstaterade att fullmäktige i den här omröstningen godkände Samlingspartiets motförslag med rösterna 33-9.
Ordföranden föreslog att de de som understöder kommunstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Samlingspartiets förslag röstar "nej". Förslaget godkändes enhälligt.
Omröstning 2:
Kommunstyrelsens förslag - 23 röster
Samlingspartiets motförsölag - 19 röster
Ordföranden konstaterade att fullmäktige godkände Kommunstyrelsens förslag med rösterna 23-19.
Beslut Fullmäktige godkände kommunstyrelsens förslag.
Bilagor
Bilaga 1 - Servicenätsplanering |
Bilaga 2 - Sammandrag av fungerande skola |
Bilaga 3 - Svenska utbildningssektionen 14.1.2025 § 5, utdrag |
Bilaga 4 - Bedömning och förhandsbedömning av konsekvenser för barn |
Bilaga 5 - Omröstning fge 10.2.2025 § 14 |
Föregående ärende | Följande ärende | ![]() ![]() |